Företagslån eller riskkapital: ägandet kan bli den dyraste räntan

Välj företagslån om teknikbolaget kan betala ränta och amorteringar även när försäljningen blir svagare än planerat. Välj riskkapital om bolaget behöver finansiera utveckling eller snabb tillväxt innan kassaflödet kan bära ett lån. I Almis jämförelse är återbetalningsförmåga, tillväxt och önskan att behålla ägande avgörande skillnader mellan formerna.

För grundarna är det två skilda priser att väga mot varandra. Lånet kräver betalningar under en bestämd tid och kan medföra personlig risk genom borgen. En investerare tar i stället en andel av bolagets framtida värde och kan få inflytande över dess utveckling. Om värdet stiger kraftigt kan den avstådda ägarandelen bli betydligt mer värd än räntan på ett tänkbart lån, men bara om bolaget hade kunnat bära lånets betalningar och ändå nå samma tillväxt.

Lånets pris är störst när kassan är som svagast

Ett lån låter de befintliga ägarna behålla sina aktier, medan ränta och amortering belastar kassaflödet oavsett när kunderna betalar. Räntan är kostnaden för att låna; amorteringen är återbetalning av kapitalet. Verksamts information om banklån beskriver också hur återbetalningsförmåga, företagets risk och säkerhet påverkar långivarens bedömning. Avtalets faktiska betalningsplan är därför mer upplysande än räntesatsen ensam.

En säkerhet kan flytta en del av risken från bolaget till grundaren. Om ägaren går i personlig borgen kan långivaren kräva det avtalade beloppet av ägaren när bolaget inte betalar. Enligt Almis lånevillkor kombineras dess företagslån vanligtvis med företagsinteckning och begränsad personlig borgen; Almi anger också att säkerheterna varierar mellan lån. Den som jämför erbjudanden behöver alltså väga borgensbelopp och andra villkor mot fördelen att slippa lämna ifrån sig aktier.

Ett lönsamt SaaS-bolag över fem år

Anta ett lönsamt SaaS-bolag som tar in 2 miljoner kronor. Kassaflödet från verksamheten, efter löpande utgifter och planerade investeringar men före finansieringens betalningar, antas bli 700 000, 900 000, 1,1 miljoner, 1,3 miljoner och 1,5 miljoner kronor under de följande fem åren. Siffrorna är ett räkneexempel, inte en marknadsränta, ett låneerbjudande eller en prognos för ett verkligt bolag.

Om bolaget lånar 2 miljoner till antagna 8 procents fast ränta och amorterar 400 000 kronor om året blir räntan 160 000 kronor första året. Den minskar med 32 000 kronor för varje år som skulden sjunker. Betalningarna blir 560 000, 528 000, 496 000, 464 000 och 432 000 kronor. Kassaflödet täcker dem varje år enligt antagandena, men första årets marginal är bara 140 000 kronor.

Under perioden betalas hela lånebeloppet tillbaka och räntan summerar till 480 000 kronor. Av verksamhetens sammanlagda kassaflöde på 5,5 miljoner kronor återstår 3,02 miljoner efter lånebetalningarna. Det beloppet är inte bolagets vinst eller värde: det bortser bland annat från skatt och från eventuella nya kapitalbehov. Lånets styrka i detta scenario är att grundarna fortfarande äger sina aktier när skulden är betald.

Anta i stället att bolaget får samma 2 miljoner kronor genom en nyemission där investeraren får 20 procent av aktierna. Då uppstår ingen ränta eller amortering på kapitalet, medan grundarnas samlade andel blir 80 procent om inga andra ägarförändringar sker. Om samtliga aktier hypotetiskt värderas till 30 miljoner kronor efter fem år motsvarar investerarens andel 6 miljoner och grundarnas 24 miljoner kronor. Det är värdet på aktier, inte en betalning som bolaget ska göra vid femårsperiodens slut.

De 6 miljonerna och lånets 480 000 kronor i ränta visar varför ägandet kan få ett högt pris för grundarna, men beloppen är olika slags mått. Ägarkapitalet lämnar mer pengar i bolagets kassa under perioden och kan därmed påverka tillväxten och slutvärdet. En rättvis jämförelse måste därför också fråga om SaaS-bolaget hade kunnat nå den antagna värderingen med lånets betalningar.

När intäkterna kommer efter kapitalbehovet

Byt nu kassaflödesantagandet, men behåll kapitalbeloppet och lånevillkoren. Verksamheten antas ge minus 800 000 kronor första året, minus 400 000 det andra och därefter plus 300 000, 900 000 och 1,6 miljoner kronor. Kapitalet antas finnas tillgängligt för att täcka dessa flöden. Med lånets ränta och amortering blir utflödet 1,36 miljoner första året och 928 000 kronor det andra.

Av de 2 miljoner kronor som lånet tillför finns då 640 000 kronor kvar efter första året. Det andra årets utflöde överstiger den återstående kassan med 288 000 kronor. Bolaget behöver alltså ytterligare finansiering under år två enligt exemplet, trots att verksamhetens kassaflöde senare blir positivt. Problemet är tidpunkten för betalningarna, inte enbart summan av framtida intäkter.

Med samma 2 miljoner kronor i antaget ägarkapital och utan lånebetalningar finns 1,2 miljoner kvar efter första årets underskott och 800 000 efter det andra. Grundarna har samtidigt lämnat ifrån sig den antagna ägarandelen. För ett forskningsbolag med lång utveckling före försäljning kan det vara en rimlig byteshandel; för ett bolag vars kundbetalningar snart blir stabila kan den vara kostsam. Exemplen förutsätter att alla övriga utgifter redan ingår i verksamhetens kassaflöde.

Aktier ger mer än en andel av värdet

Vid en nyemission får en investerare aktier och de befintliga ägarnas procentuella andel minskar om de inte tecknar motsvarande andel av de nya aktierna. Aktiebolagslagen reglerar hur nya aktier ges ut, aktieägarnas företrädesrätt och möjligheten att ha aktier med olika rättigheter. Ägarprocenten behöver därför förstås tillsammans med vilka rättigheter aktierna faktiskt ger.

Verksamts vägledning om riskkapital beskriver att investeraren får aktier, att grundarens inflytande minskar och att investerare ofta begär rapportering. Villkoren för samarbetet regleras i ett aktieägaravtal; en investerare kan också bidra med kompetens och kontakter. Riskkapital är normalt mest aktuellt för aktiebolag med hög tillväxtpotential och möjlighet att bli lönsamma. Hur mycket inflytande en enskild investerare får beror på aktierna, avtalet och bolagets övriga ägare.

Tre bolag, tre olika gränser för valet

• Lönsamt SaaS-bolag: Återkommande intäkter kan göra ett lån attraktivt när kassaflödet täcker betalningarna även under ett svagare år. Den relevanta gränsen är marginalen efter ränta och amortering, tillsammans med den privata risk som eventuell borgen innebär.
• Forskningsbolag: Om utveckling och prövning pågår långt innan kunderna betalar kan fasta lånebetalningar skapa ett finansieringsgap. Ägarkapital ger längre tid att nå intäkter, men grundarna delar framtida värde och beslut med investeraren.
• Snabb internationell expansion: Om bolaget behöver bygga verksamhet på nya marknader före intäkterna kan riskkapital finansiera den perioden. Finns redan ett stabilt kassaflöde kan lån för en avgränsad satsning minska behovet av ytterligare utspädning.

Det avgörande är vilket åtagande bolaget kan bära under sina svagaste år. Ett lån har ett betalningsschema och kan ha en personlig säkerhet; aktiekapital ger större utrymme i kassan men låter en ny ägare ta del av ett värde som kan växa långt efter att ett motsvarande lån skulle ha varit återbetalt.

Läs också:

• Lunar eller SEB för företag: transaktionerna vänder prislappen
• Safello öppnar krypto-API för företag – kunden måste ändå KYC-prövas
• Säkerhetskopiera YouTube-kanalen – Brand Account är den dolda fallgropen