
ETF eller indexfond: låg avgift kan ätas upp av handeln

För den som månadssparar små belopp i Sverige är en traditionellt handlad indexfond ofta det billigare och enklare valet om varje ETF-köp har ett minimicourtage. En ETF med lägre årsavgift kan bli billigare när köpen är större, innehavet behålls länge eller köpcourtaget är noll. Det är den samlade kostnaden för sparandet som avgör, inte enbart fondens årsavgift.
Jämförelsen gäller en börshandlad ETF och en traditionellt handlad indexfond med liknande marknadsexponering. En passivt förvaltad ETF kan själv vara en indexfond; skillnaden här är hur andelarna köps. Nasdaqs ETF-guide beskriver hur ETF:er handlas löpande till köp- och säljkurser, medan traditionella fonder vanligen handlas till ett dagligt andelsvärde, NAV. Den som vill sätta in samma belopp varje månad slipper därmed välja börskurs och orderstorlek för den traditionella fonden.
Vad tillkommer utöver fondavgiften?
ETF:ens årliga avgift är bara en del av kostnaden. Vid ett börsköp kan mäklaren ta courtage, och köparen betalar den aktuella köpkursen snarare än säljkursen. Handlas ETF:en i en annan valuta än kronor kan växling också kosta pengar. Avanzas genomgång skiljer mellan courtage, valutaväxling och spread. Dess äldre prisexempel är ingen aktuell prislista; kostnadstyperna är det relevanta här.
Spreaden är skillnaden mellan köp- och säljkurs. Om mittpunkten mellan kurserna används som jämförelse motsvarar köpet ungefär halva spreaden och en senare försäljning den andra halvan, förutsatt att spreaden då är densamma. I verklig handel kan både kurserna och avståndet mellan dem ändras. Ett minimicourtage slår däremot lika hårt i kronor vid varje köp och blir därför en större andel av ett litet månadsbelopp.
Handelsvaluta och valutarisk är olika saker. En ETF som köps för kronor kräver ingen separat växling från kronor för just det köpet, även om fondens utländska innehav kan påverkas av valutakurser. För en ETF som handlas i euro kan växlingskostnaden återkomma vid varje köp. Vid en framtida försäljning kan courtage, spread och växling belasta affären igen.
Vad visar små och stora månadsköp?
Följande är antaganden för ett räkneexempel, inte priser för namngivna fonder eller mäklare. Anta att den traditionellt handlade indexfonden har en årsavgift på 0,30 procent och ETF:en 0,10 procent. ETF:ens fördel i löpande avgift är då 0,20 procentenheter. Anta också 9 kronor i courtage per köp och en spread på 0,10 procent, varav 0,05 procent belastar köpet i den förenklade modellen. Vid handel i euro läggs en antagen växlingskostnad på 0,25 procent till varje köp.
Spararen köper en gång i början av varje månad under fem år och säljer inte vid periodens slut. Med oförändrade kurser och utan avkastning görs 60 köp. Det första beloppet ligger investerat i fem år, det sista i en månad. Tillsammans ger innehavstiderna ett förenklat avgiftsunderlag motsvarande 152,5 års innehav av ett månadsbelopp. Beräkningen använder insatta belopp som underlag och bortser från hur dragna avgifter i sin tur minskar kapitalet något.
- Vid 1 000 kronor per månad blir den traditionella fondens beräknade årsavgifter cirka 458 kronor. ETF:ens årsavgifter, köpcourtage och halva spreaden vid köpen blir tillsammans cirka 723 kronor om den handlas i kronor. Med den antagna växlingen vid varje köp blir summan cirka 873 kronor.
- Vid 10 000 kronor per månad blir motsvarande kostnad cirka 4 575 kronor för den traditionella fonden, 2 365 kronor för ETF:en som handlas i kronor och 3 865 kronor för ETF:en som handlas i euro.
Beloppen avser kostnader fram till slutet av femårsperioden, utan försäljning. De är inte prognoser för slutvärdet: kurser, avkastning och skillnader i hur fonderna följer sina index är utelämnade. Modellen antar också samma spread vid varje köp. Den visar hur en fast kostnad per affär får olika betydelse när månadsbeloppet ändras.
Var ligger brytpunkten?
Med exempelantagandena måste ETF:ens lägre årsavgift först täcka 60 courtageavgifter, sammanlagt 540 kronor. Därtill kommer köpens beräknade spreadkostnad på 0,05 procent och, i eurofallet, 0,25 procent för växling. Efter fem år blir kostnaderna lika vid ungefär 1 964 kronor per månad för ETF:en som handlas i kronor. Om varje köp också kräver den antagna växlingen stiger brytpunkten till ungefär 4 320 kronor per månad.
Brytpunkterna gäller bara de valda avgifterna och den valda spartiden. Högre courtage eller bredare spread kräver större månadsköp; en större skillnad i årsavgift eller längre innehavstid verkar åt andra hållet. Avgiftsskillnaden måste hämtas från produkter med jämförbar exponering. Finansinspektionens jämförelsetal anger för första kvartalet 2026 en median för fasta årliga förvaltningsavgifter på 0,20 procent för svenska indexfonder och 0,28 procent för globala indexfonder. Det är olika fondkategorier, inte två avgifter för samma investering.
Hur påverkar antalet köp?
Den som sparar varje månad men köper ETF-andelar varannan månad gör hälften så många affärer. Med räkneexemplets fasta courtage blir 30 köp 270 kronor i stället för 540 kronor. Spread och eventuell växling räknade som procent av köpbeloppet halveras däremot inte bara för att varje order blir dubbelt så stor. Ett upplägg med mer sällan återkommande köp kan alltså sänka den fasta kostnaden utan att ta bort de procentuella handelskostnaderna.
Pengar som väntar på nästa köp är samtidigt inte investerade under väntetiden. Därför kan en sådan ändring inte jämföras med månadsköp enbart genom att dra av sparat courtage från den tidigare kalkylen. Även ETF:ens pris per andel spelar roll för ett litet fast sparbelopp: om beloppet inte räcker till önskat antal hela andelar kan en del pengar bli kvar till nästa köp. För en traditionellt handlad fond kan spararen vanligen ange insättningen direkt i kronor.
När köpcourtaget är noll
Minimicourtage gäller inte varje sätt att månadsspara i ETF:er. Nordnet anger att köp inom tjänsten ETF Månadsspar är fria från köpcourtage för ETF:er som kan väljas där. Då faller den fasta kostnad som gjorde ETF:en dyrare vid små köp i räkneexemplet bort. Erbjudandet gäller tjänstens urval; spread, eventuell valutaväxling och fondens löpande avgift behöver fortfarande räknas med.
För ett långsiktigt val är den traditionella fondens styrka att ett fast kronbelopp kan investeras regelbundet utan börsorder. ETF:ens lägre årsavgift får större betydelse när mer kapital hinner ligga investerat, särskilt om köpen kan göras utan fast courtage. Den avgörande jämförelsen är därför mellan två fonder som ger den exponering spararen faktiskt vill ha, med handelsvillkoren för just de köp som ska göras.
Läs också:
Relaterade artiklar


SAVR eller Avanza för fonder: rabatten hjälper inte varje sparare

Lysa eller Opti: dubbla avgiften köper fler tillgångsslag

Swish eller Zettle: köpbeloppet avgör vad betalningen kostar

Lysa eller global indexfond: 0,1 procentenhet har ett pris

Etsy eller Shopify: en svensk order kan kosta mer än procentsatsen visar
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Få de senaste nyheterna om Web3, AI och krypto direkt i din inkorg.