BackingMinds får 220 miljoner i EIF-åtagande

Europeiska investeringsfonden, EIF, meddelade den 20 oktober 2026 ett åtagande på 220 miljoner kronor, cirka 20 miljoner euro, till BackingMinds Invest III. Den Stockholmsbaserade förvaltarens nya fond ska investera i tidiga bolag främst i Sverige och övriga Norden. Den ska särskilt söka grundare som sällan nås genom riskkapitalets etablerade nätverk. EIF:s beslut gäller kapital till fonden; BackingMinds avgör vilka företag som får investeringar.

Fonden har redan kommit längre än EIF:s enskilda åtagande: enligt Impact Loops uppföljning den 21 oktober omfattar en första stängning drygt 550 miljoner kronor, slutstängningen planeras till första kvartalet 2027 och fonden har redan investerat i energilagringsbolaget Tavion. Bland fondens investerare finns Karl-Johan Persson, Conni Jonsson, Carl Manneh och Sebastian Knutsson. Den första stängningen anger vad investerare har förbundit sig att tillföra fonden; Tavion är ett exempel på ett separat beslut att finansiera ett bolag.

EIF:s åtagande ger fonden en institutionell investerare

EIF är BackingMinds Invest III:s första institutionella investerare. Rollen som ankarinvesterare kan göra det lättare för fonden att få med fler sådana investerare, vilket också är den effekt EIF räknar med. Förvaltaren får därmed större möjlighet att bygga en fond kring sin metod att söka bolag utanför välkända kretsar. Hur mycket som slutligen kan investeras avgörs av fondens fortsatta kapitalanskaffning och de affärer BackingMinds väljer att göra.

Åtagandet stöds av EU-programmet InvestEU genom satsningen Social Impact Equity. Den riktar sig till fonder som förenar kommersiella ambitioner med positiv social eller miljömässig påverkan. I det här fallet går stödet genom riskkapitalfonden: EIF finansierar fondens verksamhet som investerare, medan BackingMinds väljer och följer upp portföljbolagen. Ett kapitalåtagande är ett löfte om att tillföra pengar enligt fondens villkor, inte ett besked om att hela beloppet redan har betalats ut till startups.

Fonden söker bolag bortom de vanliga kontaktnäten

BackingMinds vill hitta kommersiellt lovande företag som traditionella investerare riskerar att missa. Den uttalade inriktningen omfattar bolag grundade av kvinnor och personer med invandrarbakgrund samt företag som byggs utanför huvudstäderna. Det säger något om var förvaltaren avser att leta, men grundarens bakgrund eller adress avgör inte ensam om ett företag får kapital. Bolagets verksamhet och möjlighet att växa behöver också passa fondens investeringsidé.

Den nya fonden ska söka företag som arbetar med miljömässiga och sociala utmaningar. EIF nämner minskade koldioxidutsläpp, effektivare energianvändning, bättre vård och utbildning som exempel. BackingMinds beskriver även klimat och resiliens, AI och digital suveränitet samt människors hälsa, lärande och arbetsliv som områden för fonden. Bredden innebär att en grundare utanför ett etablerat investerarnätverk kan verka inom flera branscher; den gemensamma nämnaren är ett företag som förvaltaren bedömer kan växa och lösa ett konkret problem.

Sara Wimmercranz säger att grundare inte behöver en personlig introduktion för att nå BackingMinds. Det gör fondens eget sökande efter företag betydelsefullt: om investeraren även tittar utanför rekommendationerna från sitt befintliga nätverk kan fler bolag komma i fråga. Det är fortfarande fondförvaltaren som bedömer företagets utveckling, marknad och investeringsbehov. Öppnare kontaktvägar förändrar alltså vilka som kan bli upptäckta, medan ett investeringsbeslut kräver en prövning av det enskilda bolaget.

Den tidigare portföljen ger ett mått på metoden

I Impact Loops rapportering den 20 oktober beskriver medgrundaren Sara Wimmercranz nätverkens begränsning med orden ”Ett nätverk är ett filter”: de två tidigare fonderna har investerat i 23 bolag, varav 46 procent haft minst en kvinnlig grundare, 43 procent grundare med invandrarbakgrund och 71 procent etablerats utanför en huvudstad. Uppgifterna beskriver vilka företag som hittills kommit in i portföljen. Grupperna kan överlappa; samma bolag kan tillhöra flera av dem.

Den geografiska andelen är särskilt relevant för fondens löfte att söka utanför invanda investerarmiljöer. Den visar att det tidigare arbetet faktiskt har lett till investeringar i företag etablerade utanför huvudstäderna. Den visar däremot inte hur kapitalet fördelats mellan orter, hur stora de enskilda investeringarna varit eller vilka bolag den nya fonden kommer att välja. Portföljens sammansättning är ett historiskt resultat, medan den nya fondens inriktning beskriver hur förvaltaren vill arbeta framåt.

Skillnaden spelar roll för svenska tidiga bolag. Ett större fondkapital kan ge BackingMinds möjlighet att göra fler eller större investeringar och att reservera pengar för bolag som behöver ytterligare finansiering senare. Om fler företag utanför huvudstäderna verkligen får del av kapitalet beror på vilka affärer som genomförs, inte på fondens storlek vid stängningen. Den redan gjorda investeringen i Tavion visar att fonden har börjat välja bolag, men den säger inte hur EIF:s åtagande fördelas mellan fondens investeringar.

Nästa besked gäller fondens slutliga storlek

BackingMinds kan fortsätta ta in investerare fram till den planerade slutstängningen. Förvaltaren har inte angett någon slutlig målsumma i den aktuella uppföljningen, så den första stängningens nivå bör inte behandlas som fondens definitiva storlek. Det är också för tidigt att räkna den som ett belopp som redan har nått entreprenörer: fondinvesterarnas åtaganden och utbetalningar till portföljbolag sker i olika led.

För grundare som tidigare stått utanför riskkapitalets kontaktnät är den konkreta förändringen att en fond med en institutionell ankarinvesterare uttryckligen söker deras bolag. Nästa besked om kapitalbasen kommer vid slutstängningen. Därefter blir fondens faktiska investeringar det tydligaste måttet på om sökandet ger fler tidiga företag i Sverige och Norden tillgång till finansiering.

Läs också: