Fond på 10 miljarder föreslås 20 oktober

Accelerationskontoret överlämnade den 20 oktober 2026 ett förslag om en fond på 10 miljarder kronor, med möjlighet att investera upp till 500 miljoner kronor i ett enskilt bolag, till regeringen. Förslaget presenterades på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien i Stockholm. Pengarna är en målsättning för en fond som ska finansiera industriell uppskalning av ny teknik i Sverige och Norden, inte kapital som redan kan sökas av företag.

Fonden är ännu inte beslutad. Regeringen måste ta ställning till statens medverkan innan arbetet med investerare och förvaltning kan slutföras. I Byggframtids intervju säger industrisamordnaren Kristina Alvendal: ”Först och främst behöver vi en regering på plats.” Hon beskriver ett budgetbeslut till våren som ett drömscenario, inte som en fastställd start för investeringar.

Vilka bolag fonden ska kunna finansiera

Den föreslagna målgruppen är onoterade bolag som har passerat den tidigaste utvecklingen och behöver kapital för att skala upp ny teknik industriellt. Miljöteknik, deeptech, bioteknik och kvantteknik nämns som exempel på områden där finansieringsbehovet kan vara stort. Bolagen ska vara baserade i Sverige eller övriga Norden; förslaget pekar inte ut några företag som redan valts för investering.

Tyngdpunkten ligger på uppskalning som kräver fysiska produkter, utrustning eller en anläggning. Att gå från demonstrerad teknik till produktion i större volymer kan binda kapital under lång tid, medan intäkterna kommer senare. Därför är fondens tänkta uppdrag snävare än att finansiera teknikföretag i allmänhet: uppskalning av rena tjänster och digitala lösningar ligger utanför den föreslagna huvudinriktningen.

Kapaciteten att göra en stor investering i ett bolag är ett tak, ingen utlovad tilldelning. En professionell förvaltare ska pröva affärerna på marknadsmässiga grunder och kunna leda finansieringsrundor där fler investerare deltar. Den slutliga fondstrukturen och investeringsramen behöver fastställas innan det går att avgöra vilka bolag som faktiskt passar för en investering.

Så är statens och de privata investerarnas roller tänkta

I Accelerationskontorets promemoria föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att tillföra statliga Saminvest två miljarder kronor för fonden, samtidigt som statens andel begränsas till högst 20 procent. Vid den föreslagna målstorleken måste därmed merparten av kapitalet komma från andra investerare. Ett beslut om statens insats skulle vara början på fondbildningen, inte ett besked om att hela fonden redan är finansierad.

Staten ska enligt modellen investera på samma villkor som de privata deltagarna, med samma risk och möjlighet till avkastning. Förslaget innehåller ingen särskild statlig riskavlastning eller subvention. Tanken är att Saminvest ska företräda staten när fonden bildas, medan en extern förvaltare väljs i konkurrens och senare ansvarar för investeringarna utan politisk styrning av valet av bolag.

Förslaget riktar sig främst till professionella kapitalägare, däribland pensions- och försäkringsbolag. En stor fond ska ge dem utrymme att sprida risken mellan flera innehav och samtidigt delta med belopp som motsvarar behoven vid industriell uppskalning. Det förklarar varför privata åtaganden är avgörande: statens tänkta andel kan bidra till att samla investerarna, men fyller inte på egen hand fondens kapitalmål.

Det som återstår före den första investeringen

Först krävs politiska beslut om kapitaltillskottet och Saminvests utökade uppdrag. Därefter ska staten och privata ankarinvesterare enas om fondens grundläggande villkor, bland annat inriktning, risknivå och styrning. De villkoren behövs för att en förvaltare ska kunna upphandlas på ett tydligt mandat.

När förvaltaren har valts ska ankarinvesterarna och förvaltaren förhandla fram fondens juridiska avtal, kommersiella villkor och närmare investeringsram. Sedan kan ett första tillträde ske, varefter förvaltaren enligt planen reser ytterligare kapital. Målstorleken behöver alltså inte vara uppnådd vid det första tillträdet, men fonden måste vara bildad och ha kapital och ett fungerande mandat innan en bolagsinvestering kan genomföras.

Avsikten är att fonden ska ha hemvist i Sverige och stå under Finansinspektionens tillsyn. Den närmare juridiska strukturen ska bestämmas av ankarinvesterarna. Tillsammans med upphandlingen och kapitalanskaffningen är det beslut som ännu ligger framför förslaget; någon fastställd dag för fondens första investering finns inte.

Varför förslaget gäller just industriell uppskalning

Accelerationskontoret pekar på ett glapp mellan finansiering av tidig teknikutveckling och kapitalet som krävs när ett bolag ska bygga produktion i större skala. Svenska pensions- och försäkringsbolag investerar redan i uppskalningsfonder, framför allt i USA. Förslaget utgår från att en tillräckligt stor fond med professionell förvaltning skulle kunna samla sådant kapital kring bolag som växer med Sverige som bas.

Det är fortfarande en bedömning av vad fonden skulle kunna åstadkomma. För bolag som planerar en produktionsanläggning blir regeringens hantering av Saminvests föreslagna uppdrag nästa avgörande besked: först efter det kan privata investerare, fondvillkor och förvaltare falla på plats.

Läs också: