LFV tar över Rakels fältservice – staten samlar kritisk kompetens

Den 1 oktober 2026 tog Luftfartsverket (LFV) över drift och fältservice för Rakel från den tidigare leverantören, enligt Myndigheten för civilt försvars besked den 6 oktober. Rakel används bland annat av polis, räddningstjänst, ambulans och Försvarsmakten för säker talkommunikation. Förändringen gäller arbetet bakom det befintliga nätet: vem som ansvarar för dess löpande tekniska drift och service ute vid anläggningarna.

Myndigheten för civilt försvar behåller det övergripande ansvaret för Rakel. Myndighetens instruktion ger den uttryckligen uppgiften att införa, förvalta och utveckla systemet. LFV har alltså tagit över ett operativt uppdrag, medan beslut om Rakel som nationellt system fortsatt hör till den ansvariga myndigheten. Statens ägande av infrastrukturen förändras inte genom bytet.

Det var drift och fältservice som flyttades

Övertagandet omfattar två delar av arbetet med ett fungerande radionät. Drift avser det löpande tekniska arbetet med systemet; fältservice gäller insatser där nätets utrustning behöver underhållas eller åtgärdas. Myndigheternas överenskommelse omfattar även samverkan om underhåll, övervakning och användarstöd, men de uppgifter som uttryckligen flyttades från den tidigare leverantören var drift och fältservice för Rakel.

Den skillnaden gör ansvarskedjan tydligare vid en störning. Myndigheten för civilt försvar ansvarar för systemet och för att det förvaltas och utvecklas. LFV har övertagit uppdraget att hålla driften i gång och ordna fältservice. Att en myndighet utför drift på uppdrag av en annan flyttar inte det övergripande systemansvaret. För användarna är sambandet fortfarande Rakel, även om organisationen bakom nätets tekniska arbete har ändrats.

Myndigheten för civilt försvar började tidigare under året också sköta Rakels kundtjänst i egen regi. Det placerar kontakten med användarna hos den systemansvariga myndigheten, samtidigt som LFV ansvarar för de övertagna drift- och serviceuppgifterna. En felanmälan, bedömningen av vad som hänt i nätet och en insats vid utrustningen är skilda led i samma kedja. Uppgifterna om övertagandet anger däremot inte vilka tekniker som utför varje enskilt fältarbete.

Större räckvidd för service är målet

LFV:s beskrivning av samarbetet anger bättre geografisk täckning för fältservice, högre beredskap för reparationer och större tillgång till specialistkompetens som väntade effekter; generaldirektör Magnus Corell säger: ”Genom att samla kompetens och erfarenhet stärker vi myndigheternas förmåga.” Geografisk täckning betyder här var service kan utföras. Det är en annan fråga än hur långt en Rakelanvändares radiosignal når.

För ett nät som används i hela Sverige spelar avståndet till teknisk hjälp roll när ett fel kräver arbete på plats. Samverkan är tänkt att ge myndigheterna bättre tillgång till personal och radioteknisk kunskap utan att var och en bygger upp motsvarande förmåga separat. Det är mekanismen bakom målet om högre reparationsberedskap: fler användbara resurser i den gemensamma organisationen ska göra det lättare att hantera behov som uppstår på olika platser.

Högre beredskap är ännu inte en redovisad minskning av reparationstiden. Myndigheterna anger ingen ny tidsgräns för utryckning och presenterar inga jämförbara tider för felavhjälpning före och efter bytet. De anger heller ingen uppmätt förändring av Rakels radiotäckning. Den konkreta följden för användarna måste därför bedömas utifrån hur driften och fältservicen fungerar när fel faktiskt inträffar.

Staten får större rådighet över arbetet bakom nätet

Förändringen samlar ansvar och teknisk förmåga närmare de offentliga aktörer som har uppdraget att hålla Rakel tillgängligt. Infrastrukturen var redan statligt ägd, och Myndigheten för civilt försvar hade redan systemansvaret. Nu ligger också uppdraget för drift och fältservice hos LFV, medan Rakels kundtjänst sköts av Myndigheten för civilt försvar. Det är dessa funktioner, snarare än ägandet av nätet, som har fått en ny organisatorisk placering.

Myndigheterna kopplar samarbetet till kraven på egen statlig förmåga och kontroll över kritiska kommunikationsnät. De har båda verksamhet som rör radiokommunikation och vill dela arbetssätt och specialistkunskap. Avsikten är att minska sårbarheten när kompetens behöver hållas tillgänglig över tid och när verksamheten utsätts för påfrestningar. Det förklarar varför övertagandet beskrivs som en beredskapsfråga, trots att användarnas Rakelutrustning och dagliga samtal inte är själva föremålet för bytet.

Den nya fördelningen innebär också att olika slags beslut måste hållas isär. Frågor om Rakels framtida förvaltning och utveckling ligger hos Myndigheten för civilt försvar. LFV:s uppdrag gäller den operativa funktion som krävs för att det befintliga nätet ska fungera. Om ett tekniskt fel behöver åtgärdas är det samarbetet mellan dessa roller som ska bära arbetet från systemansvar till drift och service.

Dagens Rakel fortsätter medan SWEN utvecklas

LFV:s övertagande gäller dagens Rakel, som bygger på TETRA-teknik. Det planerade efterföljande nätet, SWEN, ska successivt ersätta Rakel och bygger på IP-kommunikation och standardiserade mobilnätslösningar. Övertagandet i oktober innebar därför inget genomfört teknikskifte för polis, räddningstjänst eller andra användare. Det handlar om att sköta systemet som fortfarande används för ledning och samverkan.

Det ger driftfrågan betydelse även under arbetet med efterträdaren. Ett befintligt nät behöver övervakas, underhållas och repareras så länge samhällsviktiga verksamheter använder det. Samtidigt är utvecklingen av nästa generations kommunikation ett separat uppdrag med andra tekniska förutsättningar. Den som vill förstå vad LFV har tagit över behöver skilja den pågående Rakeldriften från införandet av SWEN.

För blåljusaktörerna blir den första prövningen av den nya ansvarskedjan praktisk: hur väl fel fångas upp och avhjälps i det nät de använder i dag. Först när det finns erfarenheter och jämförbara driftuppgifter efter övertagandet går det att säga om den högre beredskap som myndigheterna väntar sig också har lett till kortare avbrott.

Läs också:

• Saab samlar svenska rymdbolag – avtalen lovar ännu inga system
• Spiich tar in 3 miljoner euro – effektmåtten kommer från bolaget