Ericsson slår vinstprognosen – komponentkostnader hotar marginalen

Ericsson redovisade den 15 oktober 2026 en justerad EBITA på 10,1 miljarder kronor för tredje kvartalet, mot analytikernas snittprognos på 7,87 miljarder. Nye vd:n Per Narvinger varnade samtidigt för att högre komponentkostnader väntas tynga bruttomarginalen 2027, enligt Reuters rapportering från Stockholm. Resultatet överträffade därmed förväntningarna, men varningen flyttar uppmärksamheten till hur lönsamheten utvecklas nästa år.

I Ericssons delårsrapport uppgår försäljningen till 59,5 miljarder kronor och den organiska tillväxten till 7 procent; där säger Narvinger att ”komponentkostnaderna förväntas ha viss negativ påverkan på bruttomarginalen nästa år”. Rapporten visar också en lägre redovisad vinst än ett år tidigare. Den jämförelsen påverkas kraftigt av vinsten från en avyttring under fjolåret, medan årets försäljning och rörelseresultat ger en annan bild av den löpande verksamheten.

Kvartalsutfallet mot prognosen

Försäljning, justerad EBITA och justerad EBITA-marginal kom alla in över analytikernas prognoser. Översikten nedan anger utfall, motsvarande kvartal i fjol och, där en jämförbar uppgift finns, konsensus. Beloppen är i miljarder kronor om inget annat anges.

• Försäljning: 59,5 i år; 56,2 i fjol; konsensus 55,4. Den rapporterade ökningen var 6 procent, medan organisk tillväxt, justerad för valuta samt förvärv och avyttringar, var 7 procent.
• Justerad EBITA: 10,1 i år; 15,8 i fjol; konsensus 7,87. Justeringen tar bort omstruktureringskostnader men tog inte bort fjolårets avyttringsvinst.
• Justerad EBITA-marginal: 17,0 procent i år; 28,1 procent i fjol; konsensus 14,2 procent.
• Justerad bruttomarginal: 47,7 procent i år mot 48,1 procent i fjol.
• Fritt kassaflöde före förvärv och avyttringar: 4,9 i år mot 6,6 i fjol.

Justerad EBITA översteg snittprognosen med ungefär 2,2 miljarder kronor och marginalen med 2,8 procentenheter. Även omsättningen låg över prognosen, så överraskningen gällde både försäljning och resultat. Samtidigt mäter EBITA-marginalen vad som återstår efter rörelseomkostnader, medan bruttomarginalen visar vad som blir kvar när kostnaderna för leveranserna dragits av. Det är den senare marginalen som komponentvarningen främst gäller.

Avyttringsvinsten förändrar jämförelsen med fjolåret

Fjolårets höga resultat innehöll en engångspost. I rapporten för tredje kvartalet 2025 ingick en realisationsvinst på 7,6 miljarder kronor från försäljningen av iconectiv i den justerade EBITA på 15,8 miljarder. Dras posten från det avrundade jämförelsetalet återstår cirka 8,2 miljarder. Mot den basen var årets 10,1 miljarder en förbättring på omkring 1,9 miljarder kronor, trots att det publicerade jämförelsetalet visar en nedgång.

Den skillnaden är viktig eftersom ”justerad” här avser omstruktureringskostnader, inte alla engångseffekter. Den som bara jämför årets och fjolårets justerade EBITA riskerar därför att tillskriva den löpande verksamheten en försämring som i stor utsträckning beror på avyttringen. Det omvända misstaget vore att låta den rensade jämförelsen dölja svagare mått: periodens resultat sjönk till 5,8 från 11,3 miljarder kronor, vinsten per aktie efter utspädning till 1,77 från 3,33 kronor och det fria kassaflödet var lägre.

Tillväxten var starkast inom Networks. Enligt Cinco Días genomgång av affärsområdena steg försäljningen där med 9 procent till 38,7 miljarder kronor. Cloud Software and Services omsatte 15,8 miljarder, medan Enterprise omsatte 4,6 miljarder och påverkades av att iconectiv hade avyttrats. Därför skiljer sig också koncernens organiska tillväxt från ökningen i rapporterad försäljning: den första rensar för bland annat avyttringar och valuta, den andra visar de intäkter som faktiskt bokfördes.

Även bruttovinsten ökade, trots att den justerade bruttomarginalen sjönk något. Större försäljningsvolym kan ge fler kronor i bruttoresultat samtidigt som varje omsatt krona ger en mindre andel tillbaka. Inom Networks fick marginalen stöd av retroaktiva intäkter från immateriella rättigheter. Den effekten hör till kvartalets utfall men säger i sig lite om hur väl kommande leveranser kan bära högre komponentpriser.

Komponentkostnadernas väg in i nästa års resultat

Dyrare komponenter höjer kostnaden för Ericssons utrustning och tjänsteleveranser. Om prishöjningar mot kunderna inte fullt ut väger upp ökningen, faller bruttomarginalen även om försäljningen fortsätter att växa. En sådan press kan sedan nå rörelseresultatet. Prognosöverraskningen i ett avslutat kvartal och utsikterna för kommande leveranser behöver därför bedömas var för sig.

Prisåtgärder, effektiviseringar och förändringar i produktportföljen ska motverka de högre kostnaderna. Hur stor del de kan täcka framgår ännu inte av någon siffersatt prognos för nästa års bruttomarginal. Narvinger beskriver samtidigt marknaden för radionät som oförändrad och den geopolitiska osäkerheten som fortsatt förhöjd. Det gör möjligheten att föra över ökade kostnader till kund, liksom takten i nya nätprojekt, betydelsefull för utfallet.

Kassaflödet ger ytterligare en gräns för hur långt kvartalets vinstöverraskning kan tolkas. Ett högre rörelseresultat än väntat innebär inte automatiskt att mer pengar frigörs under samma period: betalningar, lager och andra poster i rörelsekapitalet påverkar när intäkter blir till kassaflöde. I detta kvartal var det fria kassaflödet före förvärv och avyttringar lägre än ett år tidigare, trots att den löpande EBITA förbättrades när fjolårets engångsvinst räknas bort.

Nästa tydliga besked kommer i följande kvartalsrapporter. Där blir utvecklingen för bruttomarginalen, försäljningen inom Networks och kassaflödet avgörande för om pris- och effektiviseringsåtgärderna håller jämna steg med de högre komponentkostnaderna.