Elena Fersman får KTH-priset – hennes AI når över en miljard användare

”Det var en trevlig överraskning”, säger Elena Fersman i KTH:s besked den 14 oktober 2026 om att hon får KTH Innovation Award 2026 för sitt AI-arbete på Ericsson; prisjuryn tillskriver henne fler än 50 patentfamiljer och tekniska framsteg som kommer över en miljard abonnenter världen över till nytta. Hon leder Ericssons AI-innovation och arbetet med att föra in AI och automation i nästa generations mobilnät. Miljardsiffran är juryns uppgift om arbetets räckvidd, inte ett redovisat mått på förbättringen för varje abonnent.

Fersman är docent i cyberfysiska system vid KTH och har under sin karriär arbetat på båda sidor av gränsen mellan forskning och telekomindustri. KTH:s prissida listar henne som mottagare och anger prissumman till 500 000 kronor. Utmärkelsen uppmärksammar personer med anknytning till högskolan vars innovationer bedöms bidra till samhället.

Från AI-forskning till Ericssons produktportfölj

Fersmans arbete har utvecklats från forskning till ett bredare ansvar för hur Ericsson använder AI. Hon började som forskningsingenjör, tog senare ansvar för bolagets AI-innovation och leder nu forskare och utvecklare i USA, Sverige och Indien. Prismotiveringen beskriver hennes roll som en långvarig förflyttning: AI har blivit en strategisk förmåga som påverkar bolagets produktportfölj, produktutveckling och produktion.

Den akademiska kopplingen är en del av den förflyttningen. Cyberfysiska system handlar om teknik som registrerar vad som sker i en fysisk miljö och kan påverka den genom styrning. I ett mobilnät betyder det att analysen måste knytas till verkliga driftbeslut: var kapacitet behövs, hur störningar ska hanteras och om en ändring får avsedd effekt. En modell kan vara användbar i forskning eller planering utan att för den skull vara färdig att fatta beslut i ett nät som används dygnet runt.

Fersmans uppdrag omfattar även hur AI byggs in i Ericssons arbetssätt. Det är därför priset gäller mer än en enskild algoritm eller produkt. Juryn lyfter hennes förmåga att få forskning, utveckling och tillämpning att mötas i en stor organisation. Den konkreta tekniska riktningen syns tydligast i arbetet med nätautonomi, där operatörens nät i högre grad ska kunna anpassa sin drift efter det som händer i nätet.

Vad nätautonomi innebär i praktiken

Ett mer självständigt mobilnät behöver kunna upptäcka en förändring, bedöma vad den betyder, välja en tillåten åtgärd och kontrollera resultatet. Det kan exempelvis gälla en störning som påverkar en tjänst eller trafik som flyttar sig mellan delar av nätet. För operatören är poängen att korta vägen från upptäckt till åtgärd och använda resurser där de behövs. För abonnenten märks arbetet främst genom hur tillförlitlig uppkopplingen är.

I en teknisk beskrivning från Ericsson följs ett driftmål genom lägesbild, analys, beslut, genomförande och kontroll av utfallet. Den sista delen är avgörande: en varning eller rekommendation visar att AI kan stödja personalen, medan en självständig driftuppgift också kräver att en åtgärd utförs inom fastställda gränser och följs upp. Om åtgärden inte fungerar behöver systemet kunna upptäcka det och hantera följden.

Graden av självständighet kan därför skilja sig mellan olika uppgifter i samma nät. En operatör kan automatisera analysen men låta en människa godkänna ändringen. En annan, mer avgränsad uppgift kan tillåta att systemet genomför ändringen och kontrollerar tjänsten efteråt. Fersmans vision om nät som i stor utsträckning driver, optimerar och reparerar sig själva beskriver vart arbetet är på väg; den säger inte att all drift redan sker utan mänskliga beslut.

Miljardsiffran beskriver räckvidd

Prisjuryn kopplar Fersmans bidrag till bättre prestanda, energieffektivitet och användning av infrastruktur. Det är påståenden om vilka slags förbättringar utvecklingen bidrar till. Uppgiften om abonnenter gäller däremot hur många människor som enligt juryn berörs av de tekniska framstegen. Den ska inte läsas som att var och en använder en särskild AI-tjänst som Fersman har skapat.

Skillnaden spelar roll eftersom AI i det här fallet arbetar bakom uppkopplingen. En ändring i hur ett mobilnät planeras eller drivs kan få betydelse för många abonnenter utan att de ser eller väljer funktionen själva. För att ange nyttan mer exakt skulle det behövas jämförbara mätningar av exempelvis tjänstens kvalitet eller energianvändningen före och efter en viss åtgärd, med tydliga uppgifter om vilket nät och vilken period som avses. Sådana resultat redovisas inte tillsammans med prisets räckviddsuppgift.

Ericssons arbete med nätautonomi ger ett sätt att förstå vad nästa prövning gäller. När en avgränsad driftuppgift går från rekommendation till genomförd åtgärd behöver operatören kunna se både beslutet och dess följd i nätet. Det är där visionen om mer självständig drift kan bli en verifierbar förbättring för dem som är beroende av uppkopplingen.

Läs också:

• Anthropic lovar Akamai 11,6 miljarder dollar – CPU får en ny AI-roll
• Pleo eller Mynt: fem användare gör gratisplanen avgörande
• EcoDataCenter vill låna 2 miljarder – gamla obligationer köps tillbaka