
Sverige får en ELLIS-nod – fyra lärosäten delar AI-nätverket

Den 15 oktober 2026 lanserade KTH den svenska ELLIS-enheten tillsammans med Uppsala universitet, Linköpings universitet och Chalmers. Den nya noden knyter de fyra lärosätena till European Laboratory for Learning and Intelligent Systems, ett europeiskt nätverk för AI-forskning. För forskarna öppnas kontakter med andra forskningsmiljöer, doktorandsökande och företag samt möjligheter till avancerad beräkningskapacitet och kompetensutveckling.
Lanseringen skedde på KTH i Stockholm. Den gemensamma enheten leds därifrån, medan deltagarna fortsätter sin forskning vid respektive lärosäte. Det konkreta tillskottet är en gemensam väg in i ELLIS internationella samarbete: forskare kan söka partner inom nätverket, lärosätena kan rekrytera ur dess doktorandpool och företag kan möta forskningsmiljöer med anknytning till enheten.
Fyra lärosäten delar en väg in i ELLIS
KTH, Uppsala universitet, Linköpings universitet och Chalmers utgör tillsammans den svenska enheten. Upplägget samlar forskningsmiljöer i Stockholm, Uppsala, Linköping och Göteborg under en gemensam nod, med ansvariga forskare från flera av lärosätena. Därmed kan en svensk forskargrupp hitta samarbetspartner genom en etablerad europeisk struktur i stället för att varje kontakt måste byggas upp från början.
Nätverkets utgångspunkt är maskininlärning, men den svenska verksamheten spänner över såväl metodutveckling som användning av AI inom andra vetenskaper och tekniska system. ELLIS-enheterna är förankrade vid befintliga forskningsinstitutioner. För den svenska satsningen betyder det att kopplingen till Europa läggs ovanpå universitetens pågående arbete och samlar kompetens som annars finns på skilda håll i landet.
Den organisatoriska skillnaden spelar roll för vad tillgången innebär. Noden ger forskarna en plats i ett internationellt sammanhang och möjlighet att bygga samarbeten där. Den är också en kontaktpunkt för företag som söker forskningssamarbete. Hur beräkningsresurser fördelas eller hur ett enskilt företag deltar beror på de projekt och överenskommelser som tar form.
Tre forskningsspår sätter ramen
Den officiella profilen för ELLIS Unit Sweden anger att enheten etablerades den 1 april 2026 och pekar ut tre forskningsspår: AI:s grunder, AI för vetenskapliga upptäckter samt AI för teknik och samhälle. Höstens händelse var lanseringen av samarbetet på KTH. Spåren visar vilken forskning den svenska noden ska samla och ger en tydligare bild av dess uppdrag än ett allmänt löfte om mer AI-forskning.
Det första spåret gäller de teoretiska och beräkningsmässiga grunderna. Hit hör effektiv inlärning och optimering, liksom robusthet, transparens, rättvisa och ansvar. Sådana frågor avgör hur modeller kan konstrueras, granskas och användas i mer krävande sammanhang. Spåret omfattar både matematiska metoder och frågor om vilka egenskaper ett AI-system behöver för att vara tillförlitligt.
AI för vetenskapliga upptäckter handlar om dataanalys och avancerade simuleringar med modeller som tar hänsyn till fysik och matematik. Medicin, livsvetenskap, fysik och materialvetenskap finns bland de utpekade områdena. Där kan forskningen förena kunskap om ett ämnesområde med nya maskininlärningsmetoder, exempelvis när komplexa processer ska modelleras eller stora datamängder analyseras.
Spåret för teknik och samhälle riktas mot bland annat robotik, kommunikationsnät, transporter och elnät. Det för in AI-metoder i system där prestanda, tillförlitlighet och påverkan på samhället behöver bedömas tillsammans. Spåren beskriver en forskningsagenda; de anger vilka problem forskarna ska arbeta med snarare än färdiga produkter eller redan genomförda projekt.
Doktorandpool och industrikontakter ger konkret tillgång
En av de tydligaste möjligheterna för lärosätena är att nå ELLIS internationella pool av doktorandsökande. En svensk forskningsmiljö kan bli synlig för kandidater som redan söker utbildning inom nätverkets AI-områden. För doktoranderna innebär kopplingen en väg till handledare och forskare i andra europeiska miljöer, samtidigt som antagningen till en viss tjänst fortfarande måste ske genom den berörda institutionens process.
Företagens tillgång gäller framför allt kontakt och samarbete. Den svenska noden ska stärka kopplingar mellan AI-forskning, företag, nystartade bolag och innovationsmiljöer i Europa. Det kan ge forskare tillämpade problem att undersöka och företag en väg till relevant expertis, men ett sådant utbyte förutsätter att parterna formulerar gemensamma projekt. Någon generell rätt för företag att använda enhetens beräkningsresurser framgår inte av lanseringen.
Skillnaden mellan nätverkets resurser är värd att hålla isär. Forskarkontakterna skapar möjligheter att dela metoder och utveckla gemensamma frågor. Doktorandpoolen är en rekryteringsväg. Beräkningskapacitet och kompetensutveckling hör också till möjligheterna med enheten, men deras praktiska form avgörs i verksamheten. För svenska AI-företag ligger den mest omedelbara förändringen i fler vägar till forskare, inte i ett annonserat öppet program för alla företag.
Noden kompletterar svenska AI-miljöer
Den svenska enheten byggs i ett forskningslandskap där WASP och Digital Futures redan har gett deltagande forskare erfarenhet av stora samarbeten. ELLIS tillför en europeisk koppling med en gemensam forskningsagenda och en rekryteringskanal för doktorander. Därmed kan pågående svenska satsningar möta forskare och möjliga partner utanför landets egna program, medan lärosätenas arbete fortsätter på hemmaplan.
Vid Linköpings universitet finns AI4X, ett centrum för forskning inom, med och om AI. I universitetets presentation av ELLIS Sweden säger Michael Felsberg att ”Målsättningarna inom ELLIS Sweden matchar väldigt väl med AI4X”; där anges också att ansökan till ELLIS forskarskola för 2027 stänger den 31 oktober 2026. Den rekryteringsomgången blir ett tidigt konkret tillfälle för den svenska noden att möta internationella doktorandsökande.
Läs också:
Relaterade artiklar


Ericsson låter AI hitta rätt med 6G – testerna börjar i november

LangGraph eller CrewAI: felhantering väger tyngre än enkel start

AI gör inte jobbet lättare av sig självt – svensk studie visar varför

Elena Fersman får KTH-priset – hennes AI når över en miljard användare

OpenAI satsar 5 miljoner dollar – AI-bevisen kräver mänsklig granskning
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Få de senaste nyheterna om Web3, AI och krypto direkt i din inkorg.