Brave eller Firefox: integritetsskyddet skiljer sig mellan mobil och dator

|Författare: QUASA:s redaktion|5 min läsning| 1
Brave eller Firefox: integritetsskyddet skiljer sig mellan mobil och dator

För WebRTC-integritet talar de uppmätta resultaten för Firefox på dator och Brave på Android. En plattformsöverskridande WebRTC-mätning fann att Firefox på de testade datorerna dolde både interna adresser och identifierande mDNS-namn, medan Brave dolde interna adresser bättre än Firefox på testad Android. Om du främst vill slippa annonser och kända spårare utan att ändra inställningar är Brave däremot det enklare valet.

Det finns alltså ingen vinnare för alla slags integritet. Spårningsskydd på webbsidor, uppgifter som kan synas när WebRTC upprättar en anslutning och data som webbläsaren skickar till sin leverantör är skilda frågor. Valet beror på vilken enhet du använder och vilken exponering som väger tyngst för dig.

Vad exponerade WebRTC på dator och Android?

WebRTC gör det möjligt att använda exempelvis samtal direkt i webbläsaren. För att hitta en fungerande anslutning samlar tekniken möjliga nätverksvägar. Då kan en webbplats få uppgifter om adresser eller identifierare som inte framgår av en vanlig sidvisning. Det är därför ett särskilt test av nätverksmetadata, inte ett mått på hur många annonser en webbläsare blockerar.

På de testade Windows- och Linux-datorerna dolde Firefox interna IP-adresser och visade inga verkliga mDNS-identifierare i de redovisade försöken. Brave dolde också de interna adresserna men visade ett mDNS-namn som var stabilt under en session. Ett sådant namn ersätter den läsbara lokala adressen, men kan ändå göra aktivitet möjlig att koppla samman under en kortare tid.

På Android såg resultatet annorlunda ut. Firefox exponerade en intern adress på Wi-Fi och en adress från mobiloperatörens CGNAT-miljö på mobilnätet. Brave dolde dessa interna adresser i försöken men visade fortfarande ett mDNS-namn. En CGNAT-adress hör till operatörens nät och är inte samma sak som telefonens lokala Wi-Fi-adress; båda är dock ytterligare nätverksuppgifter som en webbplats annars inte behöver få.

Den offentliga IP-adressen syntes i flera av försöken även när den interna adressen doldes. Resultaten innebär därför inte att Brave gjorde användaren osynlig på nätet. Mätningen är ett förhandsmanus med avgränsade enheter, webbläsarversioner och nätverk; den omfattade inte iOS eller VPN-scenarier. Android-resultatet är särskilt viktigt att läsa som ett uppmätt utfall för den testade versionen av Firefox, inte som en garanti för varje senare version.

Vilket skydd är påslaget från början?

Brave blockerar annonser från tredje part, spårare mellan webbplatser och tredjepartskakor som standard. Braves jämförelse med Firefox framhåller just dessa förval. Det ger färre annonser utan ett separat tillägg, men leverantörens bredare omdöme om vilken webbläsare som är mest privat är ingen oberoende mätning.

Firefox har också ett aktivt grundskydd. Mozillas beskrivning av datorskyddet anger att Standard blockerar bland annat kända spårare från sociala medier, spårningskakor mellan webbplatser och försök till fingeravtryckning. Andra tredjepartskakor isoleras till den webbplats där de används. Spårande innehåll blockeras som standard i privata fönster, medan Strikt även blockerar det i vanliga fönster.

Strikt kan påverka funktioner som inloggning, formulär och inbäddad video när de innehåller spårande komponenter. Det är en konkret avvägning: mer blockering kan kräva ett undantag för en webbplats du behöver använda. Ett sådant undantag gäller webbplatsens spårningsskydd och ändrar inte automatiskt vilka nätverksuppgifter WebRTC lämnar ut.

På Android är Firefox spårningsskydd också påslaget från början. Mozillas Android-instruktion beskriver hur Standard blockerar kända spårare och hur Strikt dessutom blockerar spårande innehåll, med risk för att vissa webbplatsfunktioner påverkas. Den inställningen skyddar mot spårning via sidorna du besöker, men är ingen belagd åtgärd mot den interna adress som syntes i WebRTC-försöket.

Hur påverkar webbläsarmotorn och iPhone valet?

Brave bygger på Chromium på dator och Android, medan Firefox använder Gecko på dator. Det kan tala för Brave när en tjänst eller ett tillägg är utvecklat med Chromium i åtanke. Samtidigt är webbplatsers funktion ett praktiskt testfall, inte något som motorvalet ensamt kan garantera: webbläsarnas egna skydd och inställningar kan också påverka vad en sida får ladda.

På iPhone använder båda WebKit. Skillnaden mellan Chromium och Gecko på dator säger därför mindre om hur apparna fungerar där. WebRTC-mätningen ger inte heller något iPhone-resultat att överföra från Android. För iPhone blir de faktiska förvalen, tillgängliga funktionerna och hur ofta en webbplats fungerar som du behöver mer relevanta jämförelsepunkter än rangordningen från Android-försöket.

Vilka data går till webbläsarens leverantör?

Blockering av webbplatsers spårare beskriver inte all datadelning. Mozillas integritetsinformation för Firefox beskriver behandling av tekniska uppgifter, inställningar och användningsdata för olika funktioner samt möjligheten att välja bort vissa studier och viss datainsamling. Vilka uppgifter som behandlas beror på funktion, version och användarens inställningar.

Det ger Firefox-användare en separat fråga att ta ställning till i integritetsinställningarna. Mindre diagnostik till leverantören ändrar inte nödvändigtvis vad en webbplats ser via WebRTC. På samma sätt säger ett bra WebRTC-resultat ingenting om vad en webbplats får veta när du loggar in eller själv lämnar personuppgifter där. Ett privat fönster begränsar främst vad som sparas lokalt efter surfningen och ger inte full anonymitet gentemot webbplatsen.

Vilket val passar olika risknivåer?

För vanlig surfning på dator är Brave ett rimligt förval om du vill ha inbyggd annonsblockering utan extra inställningar. Välj Firefox om du föredrar dess motor och lägger större vikt vid den WebRTC-metadata som mätningen undersökte. Firefox Standard ger redan spårningsskydd; Strikt passar när du vill blockera mer spårande innehåll och kan acceptera att enstaka webbplatser behöver undantag.

På Android ger det uppmätta skyddet mot interna adresser ett tydligare argument för Brave när just nätverksexponering är din främsta risk. Firefox har fortfarande ett aktivt skydd mot kända spårare, så den som föredrar dess funktioner får ett annat slags integritetsskydd. På iPhone saknas motsvarande WebRTC-jämförelse, vilket gör en generell mobilvinnare missvisande.

Vid högre integritetskrav behöver du väga dessa mål var för sig: färre annonser och spårare, mindre synlig nätverksmetadata och mindre datadelning med leverantören. Behåll de skydd du faktiskt behöver på den enhet du använder och granska undantag för webbplatser med omsorg. Varken spårningsblockering eller privat surfning döljer automatiskt din offentliga IP-adress eller din identitet på en tjänst där du loggar in.

Läs också:

Dela:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få de senaste nyheterna om Web3, AI och krypto direkt i din inkorg.

0