
Vercel eller Netlify: samma månadspris köper två olika kostnadsmodeller

Vercel Pro passar bäst när projektet kan använda den inkluderade CDN-kapaciteten och få personer behöver driftsätta. Netlify Pro blir särskilt intressant när flera utvecklare behöver full teamåtkomst och webbplatsens förbrukning ryms i en gemensam kreditpott. Vercels Pro-villkor anger 20 dollar per månad, 20 dollar i användningskredit, en inkluderad plats för driftsättning samt en CDN-nivå med en miljon förfrågningar och 1 TB dataöverföring. Netlifys Pro-villkor anger samma startavgift för 3 000 månadskrediter och obegränsat antal teamplatser.
Startpriset säger alltså lite om slutkostnaden. Vercel skiljer sin inkluderade CDN-nivå från en kredit i dollar för debiterbar infrastruktur och tar betalt för fler personer som kan driftsätta. Netlify låter trafik, funktioner och produktionspubliceringar använda samma kreditsaldo, men tar ingen extra platsavgift på den kreditbaserade Pro-planen. För att jämföra behöver man därför räkna på samma webbprojekt, inte bara ställa månadsavgifterna bredvid varandra.
Vad månadsavgiften täcker
Hos Vercel används månadskrediten för debiterbara infrastrukturtjänster. När den är förbrukad debiteras ytterligare användning, och en outnyttjad kredit följer inte med till nästa månad. Den inkluderade CDN-nivån är en separat del av erbjudandet: ett projekt kan rymmas väl inom dess trafiknivå och ändå använda kredit för exempelvis funktioner eller andra tjänster. Vercels grundavgift är därmed inte ett löfte om att all drift kostar lika mycket varje månad.
CDN-siffrorna ska heller inte läsas som en hård avstängningsgräns. Vercels beskrivning av Flat Rate CDN anger att den lägsta nivån ingår för nya Pro-team, att äldre team kan välja den och att tillfälliga trafiktoppar skyddas medan nivån anpassas efter varaktig användning. För kalkylerna nedan är poängen enklare: de angivna arbetslasterna ligger under den inkluderade nivåns normala kapacitet. Ett äldre Vercel-team behöver kontrollera vilken CDN-modell det faktiskt använder.
Netlifys krediter är plattformens egen räkneenhet och kan inte översättas direkt till Vercels dollar. Den lägsta Pro-nivåns oanvända månadskrediter löper ut, medan Pro-nivåer med minst 5 000 krediter kan föra vidare ett kvarvarande saldo under ytterligare en faktureringsperiod. Köpta extrakrediter har andra regler och kan användas senare. Det spelar roll för webbplatser med ojämn trafik: en större abonnemangsnivå och ett tillfälligt kreditköp ger olika utrymme även om båda täcker samma enskilda månad.
Trafik, funktioner och byggen använder olika mätare

På Netlifys kreditbaserade planer kostar utgående data 20 krediter per GB och webbförfrågningar 2 krediter per 10 000. Funktioner använder beräkningsresurser som debiteras med 10 krediter per GB-timme; en lyckad produktionsdriftsättning kostar 15 krediter. Netlifys förklaring av kreditmätarna skiljer också mellan produktionsdriftsättningar och kostnadsfria Deploy Previews eller grenbyggen. Byggminuter är inte en separat kreditpost för dessa produktionsdriftsättningar.
En webbförfrågan kan vara mer än en sidvisning: även anrop till funktioner, omdirigeringar och hämtning av filer räknas. En webbplats med stora bilder kan därför dra mycket bandbredd utan särskilt många besökare, medan täta produktionspubliceringar minskar samma saldo även under en lugn trafikmånad. Netlify Edge Functions räknas som webbförfrågningar och ingår inte i mätaren för funktioners beräkningsresurser. Vanliga serverless-funktioner och Edge Functions får därmed olika kostnadsprofil, utöver att de körs i olika miljöer.
På Vercel är byggresurser och annan debiterbar beräkning skilda från den inkluderade Flat Rate CDN-nivån. Därför räcker varken en uppskattning av utgående data eller antalet sidförfrågningar för att beräkna hela fakturan för en dynamisk applikation. För Netlify är motsvarande fall lättare att uttrycka i krediter om mängden data, förfrågningar, lyckade produktionsdriftsättningar och GB-timmar är kända. Båda modellerna kräver alltså fler uppgifter än ett besökstal.
Två villkorade projektfall
Anta en statisk webbplats som under en månad skickar 60 GB data, tar emot 200 000 webbförfrågningar och publicerar 20 lyckade produktionsversioner. På Netlify blir bandbredden 1 200 krediter, förfrågningarna 40 och publiceringarna 300: sammanlagt 1 540 krediter. Om inga andra tjänster använder saldot ryms webbplatsen i den lägsta Pro-nivån, så abonnemangskostnaden stannar vid 20 dollar. På Vercel ligger samma trafik under den inkluderade CDN-nivån; även där kan kostnaden stanna vid grundavgiften om andra debiterbara resurser inte förbrukar mer än användningskrediten.
Anta i stället en dynamisk webbplats med 150 GB utgående data, en miljon webbförfrågningar, 20 lyckade produktionsdriftsättningar och 40 GB-timmar funktionstid. Netlifys mätare ger 3 000 krediter för bandbredd, 200 för förfrågningar, 300 för publiceringar och 400 för funktioner: totalt 3 900 krediter. Grundnivåns 3 000 krediter räcker då inte. Ett köp av 1 500 extrakrediter för 10 dollar ger 30 dollar i abonnemang och krediter den månaden, med 600 köpta krediter kvar om inga andra mätare används. Alternativt finns en högre Pro-nivå med 5 000 månadskrediter för 33 dollar. Det är villkorade beräkningar, inte uppmätt användning hos en kund.
På Vercel ligger även det andra fallets angivna CDN-trafik inom den inkluderade nivån. Netlifys 40 GB-timmar kan däremot inte sättas in som en färdig post i Vercels faktura: funktionernas faktiska resursanvändning och eventuella andra tjänster avgör om användningskrediten räcker. En exakt totalsumma för Vercel skulle kräva uppgifter om hur applikationen körs, inte bara Netlifys beräknade kreditförbrukning. Skillnaden mellan fallen visar också varför hög dataöverföring kan pressa Netlifys gemensamma saldo före antalet förfrågningar gör det.
Teamåtkomst och byggkapacitet
Vercel Pro omfattar en plats för en person som kan konfigurera och driftsätta projekt. Ytterligare sådana platser kostar 20 dollar per person och månad; tre personer med den behörigheten innebär därmed 60 dollar i fast platskostnad före extra användning. Kostnadsfria visningsplatser finns för personer som behöver se driftsättningar och kommentera förhandsversioner men inte själva konfigurera eller publicera. Skillnaden blir relevant i ett projekt där flera utvecklare faktiskt ska skicka ändringar till produktion.
Netlifys kreditbaserade Pro-plan har obegränsat antal teamplatser utan extra platsavgift. För ett sådant team kan den fasta kostnaden därför vara lägre, även om trafikförbrukningen måste rymmas i krediterna. Planen omfattar samtidigt ett begränsat antal samtidiga byggen; mer byggkapacitet är ett separat tillval. Antalet personer med åtkomst, antalet byggen som kan köras samtidigt och antalet lyckade produktionspubliceringar är tre olika frågor. En redaktion med många små ändringar kan ha gott om teamplatser men ändå behöva räkna på publiceringskrediterna.
Vad svarstidstesterna faktiskt mäter

Ett reproducerbart communitytest av serverless-kallstarter publicerar både en Next.js-testapplikation och ett Playwright-baserat mätskript. Testet körde dynamiska sidor och API-rutter på plattformarnas gratisplaner, skickade förfrågningar från Ashburn och Hillsboro i USA och väntade en timme mellan körningarna. Under 48 timmar samlades 3 044 förfrågningar. Resultatet beskriver därmed en bestämd applikation vid låg trafik, inte svarstiden för alla webbplatser eller för Pro-planerna i Sverige.
För API-rutterna mätte skriptet tid till första byte. För sidorna användes tiden till DOM Interactive, eftersom tidig strömning av HTML kan ge ett snabbt första byte utan att sidan ännu går att använda. Testapplikationen markerade också om en begäran hanterades av en ny eller redan aktiv instans. Det skiljer hur ofta en kallstart inträffade från hur lång tid det tog att få ett svar. I den uppmätta miljön kallstartade Vercels API-rutter oftare, medan Netlify gav längre svarstider vid kallstart. Det är ett resultat för just dessa rutter, mätplatser och gratisplaner.
En statisk fil som redan finns i ett CDN går inte genom samma väg som en dynamisk Node-funktion, och en Edge Function har en annan körmiljö än en vanlig serverless-funktion. Därför säger ett kallstartstest lite om leveransen av en huvudsakligen statisk webbplats. För en dynamisk tjänst är det mer relevant att skilja på kallstartsfrekvens, svarstid vid kallstart och svarstid när en instans redan är aktiv. Valet mellan planerna avgörs sedan av projektets egen blandning av trafik, funktioner, publiceringar och personer som behöver driftsätta.
Läs också:
Relaterade artiklar


Cloudflare R2 eller Amazon S3: gratis uttrafik löser inte allt

Claude Code eller GitHub Copilot: uppgiftstypen avgör mer än priset

Azure OpenAI eller direkt API: dataplaceringen kan kosta 10 procent

Gör en likviditetsbudget – vinst hindrar inte tomt konto

Midjourney eller Firefly: bildkvalitet möter ett säkrare arbetsflöde
Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Få de senaste nyheterna om Web3, AI och krypto direkt i din inkorg.