Proton Mail eller Gmail: kryptering stoppar inte all metadata

Proton Mail är det starkare valet om du vill begränsa e-postleverantörens tillgång till meddelandets innehåll. Mejlen är automatiskt totalsträckskrypterade mellan Proton-konton, medan inkommande mejl från andra tjänster krypteras när de lagras. Protons beskrivning av mejlkryptering gör också klart att ämnesrad och adresser har ett annat skydd än meddelandetexten.

Gmail passar bättre om du prioriterar utrymme i gratisplanen och använder andra Google-tjänster. Integritetsskillnaden beror samtidigt på vem du mejlar: ett vanligt meddelande mellan Proton och Gmail blir inte automatiskt totalsträckskrypterat. Varken valet av tjänst eller krypteringen av innehållet gör uppgifterna som behövs för leveransen osynliga.

Vad krypteringen skyddar på vägen

Transportkryptering skyddar förbindelsen mellan e-posttjänster när båda sidor stöder den. Den hindrar inte i sig tjänsterna vid förbindelsens ändpunkter från att behandla meddelandet. Googles krypteringsguide beskriver TLS som standardskydd för Gmail och anger att S/MIME och klientbaserad kryptering är alternativ för arbets- och skolkonton.

Totalsträckskryptering har en annan gräns: innehållet krypteras för den avsedda mottagaren så att tjänsten som förmedlar det inte behöver kunna läsa det. Gmail har alltså mer än ett krypteringsalternativ, men ett vanligt privat Gmail-konto får inte automatiskt samma skydd som ett meddelande mellan två Proton-konton. Det är innehållets väg, inte bara avsändarens adress, som avgör vilken beskrivning som stämmer.

Fyra vägar för samma meddelande

Följande fall gäller vanliga meddelanden, om inget särskilt krypteringsval anges. Skillnaden mellan dem uppstår både under leveransen och när avsändarens och mottagarens kopior lagras.

1. Proton till Proton: Innehåll och bilagor är totalsträckskrypterade mellan kontona. Proton kan förmedla meddelandet utan att läsa dessa delar. Ämnesrad och adresser hör däremot till uppgifter som tjänsten behöver hantera separat; de får inte samma totalsträckskryptering som texten. För den som oftast skriver till andra Proton-användare är detta tjänstens tydligaste integritetsfördel.
2. Gmail till Proton: Meddelandet överförs normalt med TLS och krypteras sedan för lagring i Protons brevlåda. Protons förklaring av nollåtkomstkryptering anger att Proton kortvarigt kan läsa ett vanligt Gmail-mejl innan det krypteras med mottagarens nyckel. Därefter kan Proton inte läsa den lagrade kopian. Avsändarens kopia hos Gmail omfattas inte av detta lagringsskydd.
3. Proton till Gmail: Ett vanligt meddelande skyddas under överföringen när mottagande tjänst stöder TLS. Hos Gmail når innehållet däremot en extern leverantör i läsbar form; Protons krypterade kopia hos avsändaren ändrar inte mottagarens kopia. Den som främst mejlar personer utanför Proton får därför inte samma skydd för hela samtalet som vid kommunikation mellan Proton-konton.
4. Lösenordsskyddat mejl från Proton: Avsändaren kan välja Protons särskilda funktion för att skicka totalsträckskrypterat innehåll till någon utan Proton-konto. Mottagaren behöver då lösenordet för att öppna meddelandet, och avsändaren behöver dela det på ett säkert sätt separat. Detta ger ett alternativ för ett känsligt meddelande till en extern adress, men leveransuppgifterna och behovet av att nå rätt mottagare finns kvar.

Innehåll, ämnesrad, adresser och spårpixlar

En krypterad brevlåda gör inte all information om ett mejl privat på samma sätt. Hos Proton krypteras även lagrade ämnesrader och adresser, men de är inte totalsträckskrypterade som innehåll och bilagor. Skillnaden märks när man delar upp skyddet efter vilken uppgift som faktiskt kan lämna information:

• Innehåll och bilagor: Mellan Proton-konton skyddas de automatiskt med totalsträckskryptering. Ett vanligt mejl mellan Gmail och Proton passerar däremot en tjänst som kan behandla innehållet i läsbar form. När ett externt mejl väl lagrats hos Proton skyddas den kopian med nollåtkomstkryptering.
• Ämnesrad: Den kan avslöja ärendet även när meddelandetexten är skyddad. Proton krypterar ämnesraden vid lagring, men inte hela vägen från avsändare till mottagare på samma sätt som texten. En neutral ämnesrad begränsar därför hur mycket just detta fält berättar.
• Adresser: Avsändarens och mottagarens adresser måste hanteras för att mejlet ska kunna levereras. Kryptering av innehållet döljer därför inte automatiskt vilka adresser som kommunicerar. Även här behöver man skilja på vad som är krypterat i en lagrad brevlåda och vad tjänsterna hanterar under leveransen.
• Spårpixlar och andra externa resurser: De gäller signaler om hur ett mejl visas, inte möjligheten att dekryptera texten. I ett kontrollerat prov fann forskningsstudien Doubly Dangerous att både Gmail och Proton förmedlade bildanrop via proxy och därmed dolde läsarens IP-adress för den externa servern. Forskarna kunde ändå skilja vissa öppningssignaler från förhandsinläsning genom anropens mönster.

En extern bild kan begäras när ett mejl öppnas, och en unik bildadress kan koppla anropet till ett visst utskick. En proxy begränsar vad bildservern får veta om läsarens nätverksadress, men ett bildanrop kan fortfarande ge avsändaren information om visningen. Forskningsresultatet gäller de testade klienterna och inställningarna; olika sätt att bädda in resurser gav olika resultat. Därför är skydd mot spårning en egen fråga vid sidan av krypteringen av mejlets innehåll.

Vilket val fungerar i vardagen?

För samtal som till stor del sker mellan Proton-konton ger Proton Mail ett tydligt skydd för innehållet utan att båda parter behöver välja ett särskilt krypteringsläge varje gång. Vid många kontakter med externa adresser blir fördelen mer avgränsad till den egna lagrade brevlådan, om man inte använder lösenordsskyddade meddelanden eller en annan form av totalsträckskryptering. Den extra hanteringen spelar roll om mejlen ska fungera smidigt för både avsändare och mottagare.

Gmail erbjuder ett enklare val för den som värderar gott om gratis lagringsutrymme och nära koppling till Googles övriga tjänster. TechRadars Gmail-recension bedömer gränssnittet som mer lättanvänt och Protons gratisplan som mer begränsad. Det avgörande valet gäller därmed hur ofta du behöver skydda meddelandets innehåll från leverantören och hur mycket friktion du accepterar när mottagaren använder en annan tjänst.

Läs också:

• Ångra skickat mejl: 30 sekunder är inte samma sak som återkallning
• Brave eller Firefox: integritetsskyddet skiljer sig mellan mobil och dator
• Prompt injection stoppas inte av ett filter – lås agentens verktyg