BankID eller Freja+: dominansen döljer det praktiska valet

BankID är oftast det bästa förstavalet för den som kan skaffa det och vill använda många svenska e-tjänster. Freja+ är ett värdefullt komplement om du saknar tillgång till BankID eller vill ha en annan inloggningsväg där båda accepteras. För den som uppfyller kraven för båda kan kombinationen vara mer användbar än ett val mellan dem.

Skillnaden i användning är stor. I Internetstiftelsens undersökning för 2026 hade 93 procent av de svarande över 18 år använt mobilt BankID under de senaste tolv månaderna, jämfört med 5 procent som använt Freja e-id. Mätningen gäller människor, inte antalet anslutna tjänster. Den skiljer heller inte ut användning av Freja+ från andra nivåer i Freja.

Godkänd betyder inte accepterad överallt

BankID och Freja+ har kvalitetsmärket Svensk e-legitimation. Diggs vägledning anger också att statliga myndigheter ska erbjuda inloggning med båda, om de inte har särskilda skäl att avstå. Hos företag och andra tjänsteleverantörer avgör däremot deras val av inloggningsmetoder om din e-legitimation fungerar.

Det är därför två olika frågor om en legitimation är godkänd och om den kan användas för ett visst ärende. Även inom samma tjänst kan inloggning och underskrift ha olika stöd. Räckvidden i vardagen beror på vilka banker, myndigheter, företag och fysiska mottagare du faktiskt behöver använda.

Sex situationer där skillnaden märks

SPP:s jämförelse ger ett konkret exempel på skillnaden mellan funktion och tillgång: kunder kan logga in med båda alternativen, men SPP anger att avtal för tillfället bara kan signeras med BankID. Jämförelsen beskriver också Frejas funktion för fysisk identifiering och varför tjänsten kan vara relevant för personer som bor utomlands utan svenskt bankkonto.

• Bankärenden: BankID ges ut av banker och är det naturliga valet för den som använder sin banks digitala tjänster. Freja+ är fristående från bankerna, men dess statliga godkännande innebär inte att just din bank tar emot den för inloggning, betalningar eller underskrifter. Bankens egna alternativ avgör vilka ärenden du kan utföra.
• Myndighetsinloggning: Kravet på statliga myndigheter ger Freja+ en tydligare roll här än hos många privata tjänster. Det kan ge en väg in för den som inte har BankID och ett alternativ för den som har båda. Ett möjligt undantag hos myndigheten och den enskilda e-tjänstens utformning behöver ändå vägas in.
• Avtalssignering: Båda e-legitimationerna kan användas för elektroniska underskrifter, men den som tillhandahåller avtalet måste erbjuda metoden. SPP-exemplet visar varför en fungerande inloggning inte räcker som besked om signering. För ett avtal är det underskriftsvalet i den aktuella tjänsten som spelar roll.
• Fysisk identifiering: Freja har ett digitalt id-kort som kan visas där mottagaren accepterar det. Även BankID har numera ett digitalt id-kort: BankID:s anvisningar för id-kortet anger att det aktiveras med svenskt pass eller nationellt id-kort och kan visas för identitetskontroll. Skillnaden är alltså inte att bara Freja kan användas på plats. Kontrollera vilket digitalt id-kort mottagaren godtar; tillgång till funktionen i appen är ingen generell garanti för att den accepteras.
• Utan svenskt bankkonto: BankID kräver svenskt personnummer och kundrelation med en bank som ger ut det. Freja+ kan vara ett alternativ för den som uppfyller Frejas identitetskrav men saknar en sådan bankrelation. Det kan även gälla en person med styrkt samordningsnummer. Att sakna bankkonto eller bo utomlands räcker inte ensamt för att få Freja+.
• Reservåtkomst: En aktiverad Freja+ kan ge en annan inloggningsväg när en tjänst accepterar båda legitimationerna och BankID inte kan användas. Reserven hjälper däremot inte för ett ärende som bara stöder BankID. Om båda apparna finns på en telefon som har försvunnit hjälper inte heller valet mellan apparna förrän åtkomsten till en enhet är löst.

Vem kan skaffa dem?

För BankID behövs ett svenskt personnummer och ett kundförhållande hos en utfärdande bank. Bankerna bestämmer hur ansökan går till. Freja+ kräver svenskt personnummer eller styrkt samordningsnummer, giltig id-handling och att villkoren kring bosättning är uppfyllda. Att registrera Freja-appen och att få den godkända plusnivån är skilda steg; en tjänst som kräver Freja+ kan inte nås enbart genom att appen är installerad.

Id-handlingen blir särskilt viktig för den som planerar att skaffa Freja+. Freja har aviserat ändrade registreringsvillkor från den 21 december 2026: svenska körkort och Skatteverkets id-kort ska då sluta godtas för ny registrering, och det ska inte längre gå att få Freja+ genom identitetskontroll hos ombud. Den som redan har Freja+ med någon av dessa handlingar behöver enligt företaget inte vidta någon åtgärd. För en registrerad användare som ännu saknar plusnivån kan däremot valet av id-handling och tidpunkten för kontrollen avgöra vägen vidare.

Vilken kombination löser dina ärenden?

Om banken och många privata e-tjänster är viktigast är BankID en stark utgångspunkt. Freja+ har störst praktiskt värde när du behöver åtkomst utan ett utfärdande bankförhållande eller vill ha ytterligare en metod hos tjänster som erbjuder båda. Vid fysisk identifiering finns digitala id-kort i båda apparna, så mottagarens regler och dina möjligheter att aktivera respektive kort avgör valet.

För den som kan skaffa båda blir frågan därför vilka moment som måste fungera: inloggning, underskrift och identifiering på plats kan ge olika svar även hos samma aktör. Att ha två e-legitimationer ökar valmöjligheterna där båda stöds, men varje tjänsts faktiska stöd sätter gränsen för nyttan.

Läs också:

• BankID eller Freja eID: räckvidd möter ett starkare reservspår
• Proton Pass eller Bitwarden: gratisversionen döljer det verkliga valet
• Grammarly eller LanguageTool: svenskan försvagar båda premiumlöftena