83 procent i USA tror att AI tar bort fler jobb än det skapar

Den 13 oktober 2026 publicerade Elon Universitys Imagining the Digital Future Center en mätning utförd av SSRS där 83 procent av de tillfrågade vuxna i USA tror att AI kommer att ta bort fler jobb än tekniken skapar. Siffran beskriver en förväntan, inte en uppmätt förändring av antalet jobb. Samtidigt uppger 66 procent av de yrkesverksamma att de redan är bekväma med AI på jobbet eller skulle välkomna tekniken med mer utbildning.

Oron finns också bland dem som använder tekniken: i Elon Universitys redovisning väntar sig 80 procent av dem som använt en stor språkmodell under den senaste veckan att fler jobb försvinner än skapas; centrets chef Lee Rainie säger om resultaten: ”These findings pose an enormous policy challenge.” Undersökningen visar därmed en skillnad mellan vad människor tror om arbetsmarknaden som helhet och hur beredda många yrkesverksamma känner sig att själva använda AI.

Olika frågor ställdes till olika grupper

Enligt undersökningens svarstabeller och metod intervjuade SSRS 1 158 vuxna i USA den 20–24 augusti 2026. Urvalet omfattade ett extra tillskott av 150 personer som arbetade hel- eller deltid. Svaren samlades in på engelska via webben och telefon och viktades för att representera USA:s vuxna befolkning. Felmarginalen anges till ±3,4 procentenheter för hela urvalet och ±4,2 procentenheter för de yrkesverksamma, vid 95 procents konfidensnivå.

Frågorna om hur många jobb AI kan skapa eller ta bort besvarades av alla vuxna. Frågor om den egna förmågan att anpassa kompetensen och styra karriären ställdes till de 775 svarande som arbetade. De 767 personer som hade använt minst en stor språkmodell under den senaste veckan ingår i det bredare vuxenurvalet; de utgör ingen separat arbetsmarknad. Resultaten gäller amerikanska förväntningar och ger ingen motsvarande siffra för Sverige.

Farhågan gäller också lön och arbetets mening

Jobbens antal är bara en del av den framtidsbild som svaren ger. Bland samtliga vuxna tror 68 procent att de flesta jobb kommer att betala för dåligt för en rimlig levnadsstandard när AI används mer i företag. Vidare väntar sig 62 procent att de flesta tillgängliga jobb blir tråkiga och otillfredsställande. Det är bedömningar av kommande arbetsvillkor, inte uppgifter om dagens löner eller arbetsinnehåll.

Arbetets plats i människors liv gör den senare farhågan konkret. Bland de yrkesverksamma säger 70 procent att ett betalt arbete är mycket eller ytterst viktigt för deras känsla av mening och syfte. För 64 procent är det lika viktigt för den personliga identiteten, och 81 procent ger samma svar om sin roll i familjen. Bland alla vuxna instämmer 65 procent i påståendet att människor kan förlora sin känsla av syfte och värdighet om AI gör arbetet mindre meningsfullt. Frågorna rör olika saker, men tillsammans visar de varför oro för jobbens kvalitet sträcker sig längre än till inkomsten.

Erfarenhet av AI tar inte bort pessimismen

Bland dem som nyligen använt en stor språkmodell väntar sig 65 procent att de flesta jobb blir för lågt betalda för en rimlig levnadsstandard och 57 procent att de flesta tillgängliga jobb blir tråkiga och otillfredsställande. Deras svar ligger något närmare en positiv bedömning än svaren från alla vuxna, men majoriteter i båda grupperna väljer det negativa alternativet. Skillnaderna beskriver gruppernas svar i denna mätning; de visar inte att användning av AI i sig ändrar människors uppfattning.

På frågan om AI om fem år gör det lättare eller svårare för människor att utvecklas och leva meningsfullt är användarna mer delade. Bland dem som nyligen använt en språkmodell svarar 30 procent att det blir lättare och lika många att det blir svårare. Ytterligare 33 procent väntar sig ungefär lika mycket av båda effekterna. Erfarenhet av verktygen kan alltså finnas sida vid sida med tvivel om hur arbetslivet påverkas när användningen breddas.

Yrkesverksamma tror mer på lärande än på kontroll

De yrkesverksammas öppenhet för AI består av två skilda svar: 25 procent säger att de redan är bekväma med att använda tekniken i jobbet, medan 41 procent skulle vara öppna för den om de fick mer utbildning. Den sammanlagda andelen betyder därför inte att alla redan använder AI på arbetet. Samtidigt säger 22 procent att de inte känner sig bekväma med tekniken och vill arbeta i jobb som inte kräver den.

Hälften av de yrkesverksamma är mycket eller ytterst säkra på att kunna anpassa sina färdigheter till ändrade krav i sitt nuvarande jobb. Bara 40 procent är lika säkra på att kunna styra sin egen karriärväg. Kompetensutveckling kan hjälpa en person att möta nya arbetsuppgifter, men svaret om karriärkontroll gäller också vilka möjligheter som kommer att finnas. Bland alla vuxna instämmer 52 procent i att AI:s påverkan på arbetsmarknaden kommer att lämna de flesta arbetstagare med liten kontroll över sin framtid.

Stödet efterfrågas där förtroendet är svagt

De yrkesverksamma pekar särskilt ut vägledning om hur AI bör användas. Utbildning om teknikens begränsningar och om när mänskligt omdöme ska väga tyngre bedöms som mycket eller ytterst hjälpsam av 52 procent. Tydliga regler för AI-användning som uppdateras regelbundet får samma omdöme av 49 procent. Svaren gäller stöd som deltagarna skulle vilja få, inte insatser de redan har fått.

Om AI skulle påverka deras jobb eller karriär kraftigt under de kommande fem åren har 33 procent av de yrkesverksamma stor tilltro till hjälp från familj, tidigare kollegor och vänner. Motsvarande andel är 22 procent för arbetsgivare och 11 procent för myndigheter. Bland alla vuxna anser 43 procent dessutom att lokala arbetsgivare är oförberedda på förändringar på arbetsmarknaden, medan 26 procent anser dem förberedda. För arbetsgivarna ligger därmed en konkret förtroendefråga bredvid utbildningsfrågan: om arbetstagare får tydliga ramar och inflytande när AI ändrar deras arbete.

Läs också: