AI används av sex av tio svenskar – var fjärde dubbelkollar sällan

Internetstiftelsen publicerade Svenskarna och internet 2026 den 28 september 2026 och uppgav i sitt pressmeddelande att drygt sex av tio svenskar använder AI-tjänster, jämfört med fyra av tio året före. I SVT:s rapportering säger Internetstiftelsens Måns Jonasson: ”I år är det bland medelålders som det ökar snabbast”; SVT anger också att 25 procent av AI-användarna sällan eller aldrig dubbelkollar svaren mot en annan källa.

Rapportens AI-kapitel redovisar 22 procent för dem som sällan eller aldrig dubbelkollar, bland AI-användare från 16 år som använder AI-tjänster eller Googles AI-översikter. Det är samma slags kontroll som SVT beskriver, men de publicerade uppgifterna förklarar inte skillnaden mellan 22 och 25 procent. Båda talen pekar på en betydande grupp som sällan granskar svaren.

Medelålders ökar snabbast, unga använder mest

Andelen som använt en särskild AI-tjänst, exempelvis ChatGPT eller Copilot, steg från 41 procent 2025 till 62 procent 2026 bland internetanvändare från åtta år. Frågan gäller användning under de senaste tolv månaderna; den säger inte att alla i gruppen använder tjänsterna regelbundet. Andelen som använder dem varje dag är 18 procent.

Ökningen är störst bland personer födda på 1960-, 1970- och 1980-talen. Bland kvinnor födda på 1970-talet steg användningen från 38 till 70 procent, en ökning med 32 procentenheter. Yngre använder fortfarande AI-tjänster oftast: bland personer födda på 2000-talet har 89 procent använt en sådan tjänst.

Rapporten mäter också en bredare form av AI-användning. När personer som tar del av Googles AI-översikter i sökresultaten räknas med blir andelen 81 procent. Den siffran omfattar både fristående tjänster och AI-svar i vanliga sökningar och ska därför hållas isär från de 62 procent som använt en AI-tjänst.

Studier och jobb ger olika bilder av spridningen

Bland studerande från 18 år använder 83 procent AI i sina studier. Bland förvärvsarbetande i samma åldersgrupp använder 56 procent AI i jobbet. Grupperna har olika uppgifter och förutsättningar, så skillnaden visar inte att en student nödvändigtvis använder AI oftare än en anställd i vardagen.

Även inom arbetslivet är skillnaderna stora. Bland tjänstemän använder 71 procent AI i arbetet, mot 33 procent bland personer i arbetaryrken. Arbetsuppgifterna spelar roll för vad tekniken kan användas till, samtidigt som kännedomen om arbetsgivarens regler skiljer sig mellan grupperna. Siffrorna visar användning i yrkesrollen, inte hur stor del av arbetet som utförs med AI.

Jämförelser med föregående år kräver dessutom en avgränsning. I årets frågor om AI i arbete och studier räknas även Googles AI-översikter, som inte ingick i mätningen på samma sätt 2025. Ökningen på dessa områden speglar därmed både att användningen har vuxit och att fler sätt att använda AI omfattas av frågorna. Jämförelsen för fristående AI-tjänster är ett separat mått.

Upplevd effektivitet är inte uppmätt tidsvinst

Av dem som använder AI i studierna tycker 77 procent att det gör dem effektivare. Bland dem som använder AI i jobbet är andelen 60 procent. Det är deltagarnas bedömning av om tekniken hjälper dem att få mer gjort, inte en mätning av sparade timmar eller kvaliteten på ett färdigt arbete.

Sett till all användning, även privat, upplever 52 procent av de vuxna AI-användarna att AI gör dem effektivare i något sammanhang. Upplevelsen varierar med åldern: 67 procent bland användare i åldern 18–34 år svarar ja, jämfört med 46 procent bland 50–64-åringar. Det breda måttet går inte att läsa som ett resultat enbart för arbetsplatsen.

I fritextsvaren beskriver vissa deltagare varför ett snabbt AI-svar ändå kan innebära mer arbete. Fakta behöver kontrolleras och texter kan behöva skrivas om innan de går att använda. De erfarenheterna ger sammanhang åt skillnaden mellan att använda ett verktyg och att uppleva en faktisk nytta av det, men visar inte hur lång tid kontrollen tar för användare i allmänhet.

Många vet inte vad arbetsgivaren tillåter

Bland förvärvsarbetande från 18 år svarar 60 procent att arbetsgivaren tillåter AI-tjänster i deras yrkesroll. Åtta procent svarar nej och 31 procent vet inte. Osäkerheten är särskilt utbredd bland personer i arbetaryrken, där 54 procent inte vet vad som gäller.

Oklarheten hindrar inte alltid användning. Var femte av dem som inte vet om tjänsterna är tillåtna uppger att de ändå använder dem i arbetet. Bland dem som fått ett nej använder omkring var sjätte AI-tjänster trots beskedet. Det är de anställdas egna svar om tillåtelse och användning; undersökningen kartlägger inte varje arbetsgivares faktiska instruktioner.

Deltagare som beskriver varför AI inte tillåts på jobbet nämner bland annat sekretess, risken att känslig information sprids och felaktiga svar. Det gör arbetsgivarens regler till en annan fråga än om ett AI-svar verkar användbart. Även en tjänst som hjälper med en uppgift kan vara olämplig för information som arbetstagaren inte får lämna till den.

Faktakontrollen varierar mellan användarna

I rapportens tabell svarar 37 procent av AI-användarna från 16 år att de oftast eller alltid dubbelkollar svaren, medan 39 procent gör det ibland. Sjutton procent gör det sällan och fem procent aldrig; ytterligare två procent vill inte uppge hur de gör. Frågan gäller både fristående AI-tjänster och Googles AI-översikter.

Kontrollen är ojämnt fördelad. Bland AI-användande pensionärer dubbelkollar 38 procent inte svaren, och bland användare i åldern 16–19 år gäller det 36 procent. Svaren beskriver deltagarnas vanor, inte hur många AI-svar som faktiskt innehåller fel. I fritextsvaren framgår också att många främst kontrollerar sådant de själva bedömer som viktigt.

Den som behöver använda ett AI-svar som faktaunderlag kan jämföra uppgiften med en självständig källa och kontrollera att en eventuell hänvisning verkligen stöder påståendet. I arbetet tillkommer två frågor innan information matas in: om tjänsten är tillåten för uppgiften och vilka uppgifter arbetsgivaren tillåter att den får ta emot. För de anställda som ännu inte vet vad reglerna säger är det beskedet en förutsättning för att kunna använda tjänsten inom tydliga ramar.

Läs också:

• AI Sweden väljer två svenska utbildare – 13 000 ska rustas för AI
• Pianissimo transkriberar en timme svenska på en sekund – men inte felfriast
• TERASi tar in 11 miljoner euro – Nato-fonden gör sin första svenska investering