Checkpoint: Sverige nådde 3 103 cyberattacker i veckan

När Check Point Software i sammanställningen den 12 oktober 2026 angav i genomsnitt 3 103 registrerade cyberattacker per svensk organisation och vecka i september, 73 procent fler än året före, beskrev bolagets säkerhetsexpert Oskar Rödin ökningen så: ”Vi ser en mycket kraftig ökning av cyberattacker i hela Norden och Sverige är inget undantag”. Siffran bygger på säkerhetsleverantörens observationer av angrepp och angreppsförsök, inte på ett register över bekräftade intrång i Sverige.

Hälso- och sjukvården låg högst i den svenska branschordningen, före offentlig sektor och telekom. Sverige hade också en större procentuell ökning än både Norden och Europa. Den skillnaden gäller hur snabbt antalet registrerade angrepp steg; den visar inte hur många verksamheter som fick sina system eller uppgifter komprometterade.

Sverige ökade snabbare än Norden och Europa

Den svenska årsökningen på 73 procent kan jämföras med 67 procent i Norden, 61 procent i Europa och 48 procent globalt. Alla fyra talen avser förändringen mot september året före. Det nordiska värdet omfattar dessutom Sverige: jämförelsen visar att den svenska delen steg snabbare än det nordiska genomsnittet, inte att länderna utgör två helt skilda grupper.

Räknat i veckovolym ligger det svenska genomsnittet på 3 103 registrerade angrepp per organisation över det globala värdet på 2 803. För Norden och Europa anger den svenska sammanställningen däremot ökningstakt, inte motsvarande veckovolym. Det går därför att jämföra förändringen mellan områdena, men inte att utifrån dessa tal säga att en svensk organisation mötte fler angrepp än en genomsnittlig organisation i hela Norden eller Europa.

En genomgång i VD-tidningen beskriver mätetalet som upptäckta och registrerade attacker och attackförsök, inte enbart lyckade intrång. Ett försök som stoppas kan alltså bidra till volymen utan att organisationen drabbas av dataläckage eller driftstopp. Eftersom statistiken kommer från en leverantörs observerade miljöer är veckosnittet heller ingen totalräkning av varje angrepp mot varje svensk organisation.

Den begränsningen påverkar hur ökningen ska förstås. Ett högre registrerat antal kan visa större aktivitet mot de miljöer som mäts, men publiceringen anger inte hur många av försöken som nådde fram eller orsakade skada. Den ger en jämförbar bild av hottrycket i leverantörens underlag, medan bekräftade incidenter kräver andra uppgifter.

Vården ligger högst i den svenska branschordningen

Hälso- och sjukvården passerade offentlig sektor i den svenska septembermätningen. Telekom kom därefter. Något separat veckosnitt för vården eller avstånd till de andra svenska branscherna redovisas inte, så placeringen visar ordningen snarare än hur stor skillnaden var mellan sektorerna.

Att vården ligger överst gör mätningens gräns särskilt viktig. En registrerad attack mot en vårdorganisation betyder inte i sig att patientuppgifter har röjts eller att behandling har avbrutits. Samtidigt rör det sig om verksamheter där både känslig information och tillgången till digitala system har direkt betydelse för arbetet. Branschordningen pekar ut var flest angrepp registrerades i det svenska underlaget; följderna måste bedömas utifrån faktiska incidenter.

Den globala ordningen ser annorlunda ut. Utbildningssektorn hade där högst genomsnittlig veckovolym, följd av telekom och offentlig sektor. Det är olika geografiska urval: den globala rangordningen ändrar inte vårdens placering i Sverige. Den visar däremot varför en internationell sektortopp inte utan vidare beskriver vilka svenska verksamheter som mötte flest registrerade försök.

Nätfiske, utpressning och AI mäts på andra sätt

Check Point Researchs globala septemberanalys, publicerad den 8 oktober 2026, anger 2 803 cyberattacker per organisation och vecka, 48 procent fler än ett år tidigare. Den redovisar även separata mått för nätfiske i e-post, publicerade utpressningsfall och riskfyllda inmatningar i generativa AI-verktyg. Dessa mått beskriver olika underlag och kan inte läggas ihop till den svenska veckosiffran.

I den e-post som analyserades klassades ett av 91 meddelanden som nätfiske i september, jämfört med ett av 112 i augusti. Av nätfiskemejlen innehöll 81 procent en länk och 11 procent en bilaga. Fördelningen visar att länkar dominerade bland de klassade meddelandena, men rapporten ger inget särskilt svenskt mått för nätfiske. Det går därför inte att använda den globala e-postandelen som en svensk frekvens.

Utpressningsmåttet har ytterligare en annan grund. Rapporten räknar 824 publicerade fall under september, 53 procent fler än under samma månad året före, utifrån utpressningsgruppers öppna listor över påstådda offer. Sådana publiceringar säger något om gruppernas synliga aktivitet, men ett påstående på en läcksida är inte detsamma som en oberoende verifierad incident. Fall som aldrig publiceras av grupperna faller också utanför det måttet.

För generativ AI bedömdes en av 39 analyserade företagspromptar innebära hög risk för att känsliga uppgifter skulle exponeras. Sådan aktivitet förekom hos 89 procent av organisationerna som regelbundet använde verktygen i underlaget. Inom vård och medicin var andelen en av 29 promptar globalt. Även det är en separat observation: den gäller vad användare matar in i AI-tjänster, inte om någon har brutit sig in i organisationens system.

Den svenska vårdens höga placering och den globala AI-risken rör därmed två olika vägar till exponering. Den ena gäller angrepp som registreras mot organisationer; den andra gäller känsligt innehåll som kan lämnas i ett verktyg under vanlig användning. För vårdverksamheter kan båda beröra patientinformation, men septemberuppgifterna visar inte att någon svensk vårdorganisation fått sådana uppgifter röjda.

Läs också:

• Telia vill kapa 900 tjänster – 260 av dem finns i Sverige
• Pinterest bjuder in till Creator Day – Sverige saknas på sändningslistan
• RESIST lanseras – 60 miljoner ska stärka Sveriges AI-försvar